Fula saker

Igår var jag här.



Och dansade så här.



Och allt var finfint.

Men efteråt, när jag sitter på en röd sammetssoffa och betraktar de som är lite bättre än jag, kommer en kille fram till mig. Och vi börjar prata. Och allt är fortfarande finfint. Så börjar vi prata om en annan kille som går samma klass som vi, och han säger, den där killen, jag får en skön känsla av honom, du vet. Det är inte så ofta man får en sån bra känsla, jag blir alldeles glad när jag ser honom.
Och när han säger så känner jag mig så här.



Sedan sa han detta. Inte för att jag tänder på killar, alltså, jag är inte gay.

Och när han säger så känner jag mig plötsligt så här.



Lite homofobi gör väl ingen fluga förnär?

Nä, det tror inte jag heller. Fast jag är ingen fluga, jag är människa.