Fula saker

Utbildning.


Jag sittrer och känner på ordet, suger på det som en karamell. Utbildning. Ut. Bildning. Utbildniiiing. Något självklart i vårt demokratiska, friska, rika land, ack Sverige, fosterland. Eller? Maciej Zaremba skriver en följetong i DN om svenska skolans förfall och jag läser den med häpnad. Hur kan vår skola, den bästa i världen enligt folk, vara på väg att förfalla? Förvirringen är total. Men samtidigt hör jag hur min far, mor och styvmor alla bekräftar detta - systemet är ruttet. Lärarna är missnöjda och vad händer med eleverna? Lär vi oss verkligen tillräckligt?

Ibland kan jag tycka att det är liksom... för mycket fina ord om allt. Men lite som händer. Allt i skolan har så fina namn, men hur mycket lär vi oss? Vad är egentligen målet med undervisningen och skolan? Det känns som det är lätt att glöma bort den frågan.

Igår kom jag till skolan 10:30 då min första lektion för dagen skulle börja, nämligen Grografi A. Men filmen som skulle visas Funkade Inte! Quelle horreur. Lektionen ställdes in. Varje gång vi har dubbeltimme med samma lärare, vi kallar honom Herr X, så låter han oss gå fyrtio minuter tidigare. Och de fem veckor vi har haft honom, vad har jag lärt mig? Ingenting alls. Det kan tyckas SOFT. Att sluta tidigare kan man väl inte klaga över. Och kunskap kan man väl få genom att läsa vår kära geografibok?
Aa, fast nää. Jag är arg. Förbannad. Framför allt är jag frustrerad. Jag kommer till skolan törstande efter kunskap. I stället för att ligga kvar hemma så klär jag på mig, äter frukost, packar väskan, åker tvärbana, tunnelbana och går, för att komma vart? För att få vaddå? Håltimme, igen? Gah!
Mina föräldrar, båda språklärare, varnar mig inför att välja deras yrke i framtiden. "Lönen är för låg!" eller "Det 'är ett allt för hårt arbetet. Så mycket slit." Och jag förstår frustrationen. Låg lön, krävande arbetsmiljö och kanske också jobbiga kollegor? (som exv. Herr X). Men samtidigt får jag sån himla lust att bara ansöka till högskolan, eller var tusan man nu söker, och bli LÄRARE. Hur svårt kan det vara? ?Herr. X klarade ju det...

tack och hej.// frusterad tjej.